INFRASTRUKTURGAPET OCH BEHOVET AV EN NY LÅNGSIKTIG INVESTERINGSMODELL

Flera år efter 2008 års finanskris är världsekonomin fortfarande mycket oförutsägbar.

Institutionella investerare söker alternativ till både volatila och i hög grad korrelerade noterade aktier och rekordlåga obligationsräntor. Detta driver en förskjutning av tillgångsallokeringar mot reala tillgångar (t.ex. fastigheter och infrastruktur) som kan ge högre avkastning än obligationer och en bättre riskjusterad avkastning jämfört med noterade aktier.

Sett ur de nordiska institutionella investerarnas perspektiv har allokeringar mot fastighetsinvesteringar länge varit stora, medan intresset för infrastrukturinvesteringar först nu börjat öka.

Förändringen drivs även av den offentliga sektorns växande intresse för alternativa lösningar, utanför skattesystemet, för utveckling och finansiering av infrastrukturbehoven.

Flera svenska institutionella investerare överväger nu att inkludera eller utöka allokeringen mot tillgångsslaget infrastruktur i sina allokeringsstrategier.

Den offentliga sektorn har svårt att ensamt finansiera de investeringar som krävs för att överbrygga det så kallade ”infrastrukturgapet”, dvs. där samhällets efterfrågan av infrastrukturtillgångar är större än utbudet. Enligt OECD och McKinsey är det globala behovet av infrastrukturinvesteringar fram till 2030 beräknat till 57 biljoner amerikanska dollar varav 9 biljoner dollar i Europa. Ur det lokala perspektivet har Svenskt Näringsliv bedömt investeringsbehovet till ca 300 miljarder kronor bara för att återställa transportinfrastrukturen i Sverige.

Samtidigt är tillgången till långsiktig lånefinansiering allt lägre till följd av minskad skuldsättning på grund av främst ökade regulatoriska restriktioner såsom Basel III Direktivet. Långsiktiga institutionella investerare blir allt viktigare för att överbrygga infrastrukturgapet, både genom direkta investeringar och indirekt genom långsiktiga investeringsplattformar för infrastruktur.

De typiska kostnads- och incitamentsstrukturerna för riskkapitalfonder är inte väl lämpade för en långsiktig lågriskstrategi för infrastrukturinvesteringar. Det krävs nya och mer långsiktiga investeringsmodeller för infrastruktur som skiljer sig från modellen för riskkapitalfonder. Infranode positionerar sig med en sådan ny modell och har som mål att bli en ledande långsiktig investeringsplattform för infrastruktur i Norden.